Begravning imorgon.
Dagen har som alla de andra senaste dagarna varit bajs. Mitt liv måste börja gå uppåt snart igen känner jag, det här börjar ju bli patetiskt att allt ska hända mig!?
Idag skulle jag ha nationella engelska prov, speaking. Jag missade det förra veckan och i tisdags när jag skulle få göra det så kom inte läraren. Då vart jag förbannad. Men idag, kom inte dom jag skulle ha provet med (det gjorde dom iofs inte förra gången heller.. -.-). Så då sa läraren , när jag suttit och väntat 2 h efter jag slutat för att ha provet (i tisdags väntade jag 1 h efter jag slutat.), att jag kunde gå hem och göra provet efter lovet. DÅ vart jag RIKTIGT förbannad och sa "NEJ!! Jag tänker inte vänta!!! Jag går och hämtar André så får han göra om det med mig!". Vilket jag gjorde. Vilket inte var det smartaste draget. Han får MVG på allt i engelska medans jag får G-VG. Så han ägde mig typ, men jag gick därifrån med ett VG- i alla fall.
Efter skolan åkte jag till centrum med mamma och köpte 16 vita rosor till begravningen imorgon. Jag och farmor fixade till rosorna i en oasis med lite dekorationer till i en glasskål. Den ska stå bredvid kistan imorgon. Och ängelteckningen jag gjort till morfar ska jag lämna hos honom efter att ha hållt mitt tal (ja, jag ska hålla tal, och jag kommer bryta ihop.). Teckningen ska följa med morfar hela vägen.
Charoula kommer imorgon strax innan 11 för att följa med och stötta mig. Det känns så otroligt bra. Hon är en sann vän. I love her!
Nog pratat om det här nu. Måste börja tänka positivt. Det är mitt nyårslöfte; stay positive. Allt ska gå bra 2009! Grekland i sommar, B-kursen i graf, 17 år (alla vänner blir 18, SURT!),
Jag vet att ett viktigt samtal med en viss person snart kommer tas upp. Det ser jag inte fram emot... Då måste jag förklara mina käsnlor and so on, and i don't wanna do that.. Men vad gör man inte för hans skull..
Sova nu, ska upp tidigt imorgon. Puss på er.
