Suprise!

Överaskningar.
Det är något jag älskar. Om de är för andra eller mig spelar verkligen ingen roll.
Ska jag överraska någon annan så blir jag helt till mig och vill göra det så fort som möjligt. Jag älskar att se personer så glada över något jag gjort. Så sjukt härlig känsla.
Får jag minsta lilla aningen om att någon ska överraska mig så blir jag den lyckligaste människan på jorden. Jag försöker att inte hoppas på för mycket, för om det inte skulle bli av vill jag inte bli besviken, men är det större än det lilla jag förväntat mig så blir det bara så mycket roligare.

När jag fyllde 15 hade Jessica, Hanna och Karro planerat en fest för mig. Jag hade tydligen sagt minst ett halvår tidigare att jag gärna skulle vilja att någon hade en överraskningsfest för mig. Trodde dock inte att jag skulle få det, speciellt inte det året eftersom det var det året jag berättade det.
Ändå så lyckades jag glömma bort att jag sagt detta till mina vänner.
Så, den 17 februari skulle jag träffa Jessica och Evelina strax utanför centrum för en promenad. När Evelina kramar mig springer Jessica runt bakom mig och sätter ögonbindel för mina ögon. Dom börjar gå med mig runt åt alla håll och kanter så att jag inte skulle fatta vart jag var, vilket jag inte heller gjorde. Vad jag har fått höra senare var att dom gick med en stor skylt där det stod "Jag fyller år idag, gratta mig!" Tydligen hade någon kille gått förbi och sagt "Hej hej" och inget mer. Lyckat. Haha.
Helt plötsligt får jag en MP3 intryckt i öronen med mina dåvarande älsklingar My Chemical Romance - Cancer, för att jag inte skulle höra att vi gick in i Jessicas port. När vi kommit in i lägenheten tar dom av mig ögonbindeln och där står alla mina vänner! Dessutom hade dom lyckats få dit killen jag var intresserad av (han bodde långt bort och dom hade ingen kontakt med honom alls så jag fattar inte hur dom hittade honom!?).

Den kvällen var en av dom bästa i mitt liv. Mina vänner är dom bästa! :)



Hanna och Jessica! Haha, små fjortisar vi var då! Eller, jag var emo...

HAHA! Jag såg så sjukt ful ut på den tiden! Jag hade panik över hårfärgen, va inte oroliga. Jag tyckte INTE det var snyggt. Hade haft mörklila hårfärg precis innan.



Haha, jag och Johanna!


Min tårta! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0